Personal flopper

Jag skulle ju utnyttja Debenhams utmärkta tjänst, "Personal shopper" för att hitta en klänning till bröllopet nästa vecka. Men det gick troll i hela grejen.
Först ringde hon och bokade om, till igår. Men i förrgår ringde hon och avbokade det hela för att hon var sjuk. Vilken flopp!
Så där stod jag, utan shoppinghjälp, men med barnvaktshjälp i en timme.
Medan farfar tog Hillevi på en promenad runt stan störtade jag in på Debenhams och slet åt mig varenda klänning som verkade aftonklänninngslik och som hade amningspotential. Det slutade med den här klänningen från Oasis.
Klänningen är snygg, men den får mina bröst att se ÄNNU större ut, och jag var tvungen att köpa det svarta lackskärpet till bara för att visa att jag har en midja och inte är gravid igen. Men det var det bästa som gick att uppbringa.

På väg hem från shoppingen så gick vi längs Skeppsbron och efter att det sjuttiofjärde studentlasset åkt förbi slog det mig att de spelar samma musik som de gjorde när jag tog studenten, bla a "Live is life", "Summer of 69", "Living on a prayer" och "Rythm is a dancer..."
Beror det på att:
a) Killen som sköter stereon på flaken är lika gammal som jag och vill spela "sin" musik.
b) Det har gjorts covers på alla dessa låtar?
c) Kidsen tycker att de bästa låtarna som finns att skråla högt till på lastbilsflak. För de kan ju inte rimligt vis lyssna på sån musik till vardags??

Och sen hejar vi på Sverige i morgon! Heja!